Jag ligger i min säng & kollar ut igenom mitt fönster.
Jag ser en stjärna falla & och önksar, jag önskar mig en önskan som aldrig kommer gå i uppfyllelse det vet jag själv. När jag önskat klart öppnar jag ögonen igen & ser månens ljusa nyanser i trädens kala kronor och in igenom mitt fönster rakt i mitt ansikte. Jag ställer mig upp och går fram till fönstret och blundar.
När jag blundar ser jag dig och mig gå hand i hand och prata på som bara bästavänner kan göra, en bror & en syster utan att bry sig om varken det ena eller det andra. När jag slår upp ögonen igen så ser jag ingenting alls, allt är bara svart och jag hör en smäll , en smäll som är mörk och ekar i mitt huvud & när jag vänder mig om ser jag fortfarande ingenting men jag känner, en smäll emot magen som om någon står med näven utåt och man bara råkar gå in i personen så kändes det & det tog bara stopp.Kunde inte gå längre än så, vad vare som hände ?
Jag inser snabbt där efter vad som hände, min önskan hade blivit uppfylld.
Hade fått känna din närvaro igen.

Tack kära gud.
Du gav mig mitt mod tillbaka & tron om att döden kan inte skilja äkta vänskap åt.